Snurrelisnurr

Solkillen 6 dagar gammal år 2007.

Sömnstrularen nr. 1 Solkillen börjar få ordning på det där med sovandet. Det tog nästan tre år. Alla barn är olika men för oss har det varit det stora jobbiga. Kanske känns som en liten grej för er som aldrig haft strulet men tro mig: Det är terror! Vissa dagar har man gått som i ett enda töcken.

Vi provade nästan alla ”metoder”  och läste alla böcker som finns inom området. Det är så det blir: Man är desperat och greppar efter halmstrån. Inget har fungerat. Tillslut kapitulerade vi och lät sonen själv styra (observera: inom rimliga gränser) Vi bestämde oss för en sak: Killen skulle iaf somna i sin egna säng sen får han komma över till oss (läs mig eller pappa nu) när han vaknar på natten. För oss ligger det ingen prestige alls i att ha ett barn som sover i egen säng hela nätterna.

Vi har mången natt samsovit och det har varit både bra och dåligt med min onda kropp men jag måste säga att det har gjort vår kille till en trygg pojke. Nu när vi allt mer sällan samsover saknar jag han bredvid mig.

Nu somnar Solkillen alltid ensam utan någon insats i sin egna säng och kommer tassandes själv på natten. Han är nu 2 år och 10 månader. Somnar vanligtvis runt 19-19.30 (fast nu på sommaren har det blivit senare) och vaknar alltid runt 5-6 men oftast runt 5.30. Att få barn är den största livsförändringen och om man inte är inställd på skev sömn är man illa ute. Jag vet och jag är evigt tacksam för att det bara blir bättre och bättre.

Jag har också alltid prioriterat att sova på dagarna om jag har möjlighet då sonen sover. Hur skulle jag annars orka gå upp så tidigt? 😉 Jag sitter nu uppe ca. en tinne efter sonen somnat för jag behöver all ork och all kraft jag kan ha nu när jag är ensam med sonen varannan vecka. Det är han värd. Denna lilla tid av mitt liv kommer mig åter. Min älskade lilla sömnstrulare: Det blir bara bättre och bättre. Och jag… Jag är en riktig mammahjälte!!!! 🙂

Psst. Låt mig för säkerhets skull tillägga att vår son är helt underbar och otroligt älskad som de flesta av er vet men bara så inget tvivel råder.. Han är bra på annat än att sova 😉 Ds.

Annonser

2 thoughts on “Snurrelisnurr

  1. Well, här är en till som kan relatera till det där med sömnen. Eller sömnbristen snarare, kanske. Peo var ju galet strulig med det. 12 uppvaknanden per natt som värst. Sen ”bara” 6-7 per natt. Till slut 2-3. Idag kanske 1-2. Tänk om man vetat då att det här håller i sig i typ 2,5-3 år (vilket det alltså var för Peo), sen somnar han själv + sover själv i egen säng. Nu vet jag till nästa gång. Tills nästa barn. Och du, du ÄR en mammahjälte 🙂

  2. Precis den där pyjamasen hade sonen också när han var bebis. Tänk så fort det går. Och tänk att de lär sig sova. Vi är inte riktigt där ni är än men vi har å andra sidan inte haft det fullt lika struligt som er även om det var galet jobbigt ibland. Tänk vad man inte visste och tänk vad man lärt sig nu.

    Ha en skän fortsättning på semestern!
    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s