Det är lite tomt på blogginlägg från mig just nu men jag ska försöka komma tilllbaka.
Jag har inte riktigt haft något att blogga om. Jag har varit sjukskriven igen en längre period.
Dumma mig lyssnade inte på kroppen och tog slut både värkmässigt och psykiskt. Tänk att jag kommit så längt att jag kan sätta ord på det.
När kroppen kom ner i ett lugn kom också plusset. 😉
Där är vi nu (vecka 12). Ett illamående som gått över men en trötthet som är lamslående (kom inte ihåg hur det var efter nästan fem år sedan). Mina värden är bra och innan vi ens försökte ökade min läkare Levaxinet till 100 mikrogram. Jag var och lämnade prover senast i dag men de ska nog vara bra.
Jag har gått upp nästan 6,5 kg och det är bra jobbat då jag kräktes mycket från vecka 6-10. Men jag är tacksam för att det blev en kort period.
Sonen är givetvis förväntansfull för att få bli storebror , vi valde att berätta tidigt för alla barnen om det skulle hända nåt, då skulle de förstå bättre.
Vi har sett det lilla fröet på UL i vecka 8+4 och det var ett starkt litet hjärta som picakde på.
Nästa onsdag ska vi göra KUB UL.
I december hoppas vi på en till liten familjemedlem om allt går vägen.
Tänk vad livet kan förändras.. Jag som aldrig kunde tänka mig att försöka en gång till.
Superquinnan 
Jag får återkomma med svar på den frågan….när mannen börjar jobba igen, d é väl då det kommer, känslan av hur det egentligen é att vara 2 barnsmamma. Här får vi lämna A på dagis 8.30-11.30 under juni, juli, augusti…. Kram
Ja återkom gärna! Varför så kort tid under sommaren?
Grattis!! Härligt, vad roligt att höra 😀 Ja, tröttheten!! Den minns inte jag heller! Men mannen minns det, jag var tydligen lika trött när jag väntade A för 4,5 år sen 😉 Vi valde oxå att göra KUB så mycket man redan nu kan se vad som händer inom sig….Kram
Ja det är jättekul och spännande. Klart man inte ska minnas hur trött man var.. Eller hur lite man sover som småbarnsförälder 😉 Hur känns livet som tvåbarnsmamma? Landat något? Eller för tidigt? Kram
Så kul, grattis!